1949 – 51 Min första skiv-inspelning + Nelson Mandela.

Min ”sångkarriär” startade när jag var 11 år och fick spela in min första grammofonskiva: En 78-varvare! Så jag finns på stenkaka!!!! Den här inspelningen är gjord när jag tillsammans med 2 andra flickor fick köra bakom Leppe Sundevall, som sjöng: ”Rudof med röda mulen”. Och ”Blir det ingen snö till julen…”

Jag hade gått i sångklass i 3:e och 4:e klass i Eriksdals-skolan.                                          Min syster Kajsa, som insåg att hennes lillasyster, hade en bra sångröst, tog mig i hampan och stegade upp med mig till Radiotjänst, som låg på Kungsgatan 8. Hon hade läst en annons om att Radiotjänst sökte flickor till Flick-kören, och nu skulle hennes lillasyster pröva. Och – jag kom in! Så från det jag var 11 år tills jag var 15 sjöng jag i flickkören. Det blev långa resor in till Kungsgatan efter skolan men det var jätteroligt, tyckte jag. Vi repeterade bl.a. in en opera: Benjamin Brittens barnopera, där Sten Frykberg var dirigent och små minimusicaler. Jag kan fortfarande några av sångerna vi fick sjunga där.  Vi fick också börja uppträda i offentliga sammanhang, som t.ex. Lennart Hylands: ”Karusellen” och ”Snurran”, som spelades in i Karlaplans-studion, när de behövde barn som skulle sjunga. Lena, kusinen min, prövade sedan också in och kom in, så då kunde vi sjunga i stämmor tillsammans, eftersom hon sjöng andra stämma och jag första. Än i dag, när vi träffas, kan vi påminna varandra om stämsången till t.ex. ”Dansen systrar dansen, sväven lätt på tååååå, systrar vem får kransen, daggbestänkt och grååååå.”

Första tidningsurklippet!

1948 Flickkörens första framträdande 1951 flickkören

Radiotjänsts flick-kör i ett radio-program. Povel Ramel vid pianot

          På Radiotjänst spelades det också in barnteater. Barbro Svinhufvud var kvinnan som var chef för denna avdelning. Lena och jag, som tyckte att här fanns det ju en chans för oss att få vara med, anmälde vårt intresse till att få pröva. Vi övade in ett stycke, som vi spelade upp med stort patos för juryn, som skulle avgöra om vi var lämpade att få komma med. Det måste ha varit komiska reaktioner därute i kontrollrummet, när två 12-åringar spelade upp Strindbergs ”Mäster Olof”. Lena var ”MästerOlof” och jag var ”Barbro Stigsdotter”. Jag minns min replik:”Gustaf, Gustaf Eriksson Wasa, tyst, jag kan icke höra mer!” uttalat med darr på rösten. 

Redan då drömde jag om att få bli skådespelerska – drömde och drömde – och hoppades!

Dagens visdomsord:

Avfärda inte dina drömmar

 

En dag som denna, när budet nått oss om Nelson Mandelas död, känner jag att jag vill göra detta tillägg för att minnas EN STOR MAN!

Nelson Mandela

Det här inlägget postades i Blog av Christina Schollin. Bokmärk permalänken.

Om Christina Schollin

Christina Schollin är skådespelerska, Entreprenör och MÅBRA-Ambassadör, med en inre skönhet och mognad, som smittar av sig.Christina, som nu mer och mer växlar in på allt som har med livskvalitet att göra. Från skönhets-produkter, vitaminpreparat, anti-aging-business till livsfilosofi. Hon delar gärna med sig - och ger andra människor en möjlighet att förändra sina liv. Våga Vara ett Föredöme!

7 svar på ”1949 – 51 Min första skiv-inspelning + Nelson Mandela.

    • Hej Nicklas. Ja, jag har faktiskt gjort ett blogg-inlägg med dessa avsnitt från ”Irma & Gerd”. Fick dock inga kommentarer, så jag vet inte om det fungerade. Det var en fantastiskt rolig inspelning och de gamla tanterna som Claire Wikholm och jag gjorde var sanslöst galna!

  1. Hej fina Christina

    Vad kul att få se från din första skivinspelning och få ta del av början av din sång karriär 🙂

    Nu har jag sett Priscilla och träffat din goa dotter. Det var en kanon föreställning och Pernilla var strålande (som alltid när hon gör nåt). Jag var så lycklig för att jag klarade ta mig till Sthlm och se detta trots sjukdom (inget smittsamt) 😉
    Jag lär mig att njuta av stunden och bara vara här och nu.

    Nu har jag blivit sämre och hade inte kunnat åka så är så tacksam för att jag fick uppleva Priscilla 🙂

    Må så gott

    Kramar Sandra

  2. Hej Christina !
    Tusen tack för en riktig nostalgitripp i din karriär. Tänk att Pernilla är så otroligt lik dig. Jag har följt hennes blogg länge och nu följer jag även din. Men jag måste erkänna att jag är dålig på att kommentera. För visst är det väl kul att få lite feedback. Jag ska bättra mig.
    God Jul och Gott Nytt År !
    Laila H

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *