Om ni slår på TV:n, kanal 5 i morgon så får ni komma hem till mig och bl.a. träffa denna härliga kille: Roy Fares, som är programledare i TV-programmet: ”Vem tar disken”. Jag avslöjar inte hur det gick – vem som fick ta hand om disken – det får ni se i programmet. Det blev en trivsam (och lång!!!!) inspelningsdag tillsammans med de trevliga gästerna och ett fantastiskt duktigt TV-team!Naturligtvis ville jag vara extra fin när TV kommer på besök, så jag valde bland mina Pernilla-klänningar……..Och beslöt mig för dessa två – mina sommar-favriter!Dessa fyra gäster kom åkandes i en bil med svarta rutor, för att de inte skulle se vart dom var på väg. Dom blev bjudna på middag, lagad av mig och namnen på maträtterna skulle ge ledtrådar, för att de skulle gissa vem dom var hos.Gästerna fick inte komma in i huset – det skulle ju bli alldeles för enkelt att gissa vem dom var hos, eftersom det finns en och annan ängel där – och bilder på alla barn och barnbarn! I stället fick dom äta middagen i ”Gula Paviljongen” med utsikt över viken. Och jag var gömd i köket, men kunde följa deras gissningar vem dom var hos via en monitor. Jag kan avslöja att dom inte hade det helt lätt!
Förrätten bestod av skinkrullader med legymsallad. Det var den första middagen jag bjöd min man Hans på när vi var nybekanta, 19 år gamla. Jag var inte bra på att laga mat och det här var färdigköpt och enkelt. Hans tyckte i alla fall att maträtten var gudomlig och att den var höjden av kok-konst!!!!!
Varmrätten var spansk paella – naturligtvis.
Efterrätten var äppelpaj med jordgubbar. Varje maträtt hade ett namn, som fungerade som ledtrådar. Vad får ni se i programmet!Jag lagade maten med finförklädet på!
LITET hjälp fick jag dock med matlagningen av gulliga Therese!
Hans – som inte fick visa sig för gästerna, för att det inte skulle avslöjas vem dom var hos – maskerade sig när han skulle ta sig ut och in i huset! Inspelningen pågick hela dagen, så teamet hade catering-mat uppdukat i trädgården.
Det var ganska mycket kaos i köket men teamet var fantastiska på att fixa i ordning allt efter sig när allt var klart. Här är några av ledtrådarna som deltagarna fick när dom skulle gissa.Kungamedaljen: ”Literis et artibus” för framstående konstnärliga insatser. (Naturligtvis fick dom bara se själva medaljen!)
Oscars-statyetten som jag fick när ”Käre John” var nominerad för en Oscar i Hollywood 1966, som bästa utländska film. Den här statyetten satt på stora tårtor som serverades vid varje bord på banketten efter utdelningen. Kyparen vid vårt bord tog resolut den från vår tårta och gav mig den för han hade sett ”Käre John” och tyckte att jag skulle ha en Oscar!!!!Guldbaggen, som jag fick för Stig Dagermans ”Ormen”, 1966.Detta var också en ledtråd. Producenten hade gjort en tavla, med pratbubblan: NEJ TACK! Jag har sagt nej tack till att medverka i en Elvis Presley-film och jag har sagt nej tack till att filma en kärleksfilm med Michael Landon och jag har sagt nej tack till att vara kvar på Dramaten, när Ingmar Bergman var chef där, för att jag ville kunna vara hemma och vara Mamma åt mitt första lilla barn: Peter.Gästerna fick äntligen komma in i huset – och se vem dom hade varit på middag hos! Jag ska iNTE avslöja vem som fick ta hand om disken! Det får ni se i programmet.Tack Roy och alla de duktiga i inspelnings-teamet och de trevliga gästerna för en heldag hemma hos mig – som var riktigt spännande.
Bra och trevligt program (Vem tar disken).