Elvis Presley! Vilken röst den killen hade! Och vilken chans jag tackade NEJ till när jag blev erbjuden att spela in film i Hollywood med den killen! Året var 1966 och jag befann mig i Hollywood för att närvara vid Oscars-utdelningen och ev. hämta pris för bästa utländska film, eftersom ”Käre John” var nominerad. 
Det var på den tiden då jag tackade Nej till många erbjudande att filma utomlands mot stora aktörer! Jag hade fullt upp här hemma med både film- och teater-engagemang. Och dessutom hade jag två små barn, som jag inte ville vara borta från. Inte kunde jag heller tänka mig att ta med mig hela familjen och flytta till Hollywood, som min amerikanska agent tyckte jag skulle göra.
Så Elvis (salig i sin himmel!) fick vara utan lilla mig från Sverige.
Om jag har ångrat det? Nej, inte ett ögonblick! Jag kunde inte riktigt se mig själv skutta omkring i bikini på badstranden med Elvis Presley i hälarna – medan mina barn fanns hemma i Sverige och behövde sin Mamma.
Numera säger barnen dock: ”Synd! Det hade varit häftigt att ha en morsa som spelat mot Elvis Presley!
Men – vilken röst killen hade!!!!!!
Det kanske inte var DEN chansen jag väntade på!
Dagens visdomsord:
Det är ju faktiskt mycket roligare att kunna briljera med att man gett Elvis nobben. 😉
Hahaha! Ja – det har du faktiskt rätt i!!!!
Ett mycket klokt val av dig som lät familjen komma i första hand. Så har du fina barn också.
Ja -barnen har alltid kommit i första hand för mig!
Önskar dej en riktigt trevlig lördag!
/Från Marlene som tydligen är släkt med dej på VÄLDIGT långt håll. Du kanske fick se släktträdet jag gav till Pernilla i våras?
Trevlig söndag! Släkting???
Ja, vi har en gemensam släkting (Jöns Pedersson Ulfsax?) på min mammas och din mammas sida och är sammanknutna på 1500-talet eller nåt sånt. Pernilla fick hela släktträdet när jag träffade henne i våras på ett event. Jag kan skicka det till dej om du vill? Maila på mrinda@swipnet.se om du är intresserad. Jag lovar, det är inget påhittat eller så. Allt finns prydligt uppspaltat på papper 🙂
Jag blir lite full i skratt vid minnet av vår lunch hos Ayo när Hans sa att ni dåförtiden tyckte att Elvis var som Åsa-Nisse ungefär. Ni var ju fina, ni var ju vid Dramaten…
Ja, jag vet! Elvis tyckte vi inte var någon bra skådis precis! Och det kan man ju skratta åt nu – att jag faktiskt nobbade att filma med honom!!! Men – en gudabenådad sångare var han, det är ett som är säkert!!
Kära Christina! Vad roligt få se dina gamla urklipp när jag ser påminner du din dotter Pernilla mycket! Jag har också en hel del samling på Pernilla och det är alltid svårt för mig få ordning på dom samling, varje gången jag träffar Pernilla frågar hon alltid mig hur många fotobilder jag har 😉 Jag brukar svara över 10.000 st fotografierna och hoppas att du christina kommer bilda museum tillsammans med Pernilla, tack för att du har en fantastisk och fin dotter som har sänkt mycket personligt till mig som Pernilla hade bla annie lackskor och annie manus bok turnekläder och julshowklänning som hon hade när hon sjöng med charlotte och Christer sjögren och gamla cowboystövlar från melodifestivalen med Jan Johansen ja och många många personligt brevet och vykort från Pernilla jag är tacksam och rörd att hon är en himla fin och har ett fin hjärta <3 Jag har även sparat några gamla brevet och fotografier från dig 🙂 Kram till dig från mig Malin
Malin. Jag vet hur mycket Pernilla uppskattar dig som en trogen beundrarinna. Du är så duktig med ditt samlande och jag tror att det betyder mycket för dig! Lycka till i livet – önskar Christina.